Dagens ämnen:

♣  Ny bok: Som får ditt hjärta att sjunga

♣ Släppfest för den, kombinerat med 50-årskalas 21/3

Efter en höst som… ja, som gått i omställningens tecken kan man säga, då jag ställts inför uppgiften att acceptera först förlusten av en älskad livskamrat, därefter förlusten av ett älskat hem och slutligen förlusten av ett älskat jobb (vilken tur att man inte vet i förväg!), börjar jag nu närma mig en punkt då jag till fullo har nått detta accepterande och Ljuset kan återvända.

Som det mesta här i livet som man till slut motvilligt accepterar så förvandlas det ju ofta till något annat, något som nytt liv kan växa i. I mitt köksfönster har jag sått purjolök. Såjord ska man ha då, som inte är för näringsrik, man får ta det lite lugnt i början. Och nu står de här små purjolökarna där i köksfönstret, som späda grässtrån, och drömmer och gläds tillsammans med mig åt ljus som återvänder.

Och medan jag har varit upptagen med gråt, flytt och inrättande av nya arbetsrutiner för frilansliv har Vulkan förlag oförtröttligt jobbat med min bok. Så att nu när ljuset kommer så faller det på min bok!

Som får ditt hjärta att sjunga

heter den. Efter ett citat av Howard Thurman:

Fråga inte vad världen behöver,
utan vad som får ditt hjärta att sjunga.
För vad världen behöver
är människor med hjärtan som sjunger.

Det här citatet hittade jag för ungefär tio år sedan. Det väckte stor genklang hos mig, men det var Mycket Förbjudet. Så får man ju inte tänka! Härreguuud, så ego! Eller?
Jag satte upp det på väggen i köket. Det hängde där och talade till mig i eldskrift, så laddat att varje gång jag hade besök greps jag av impulsen att ta ner det, så att ingen skulle tro att jag var Sån. Med stor självövervinnelse motstod jag den här impulsen och lät orden stå där och sjunka in.

Idag står de alltså på försättsbladet till min bok om mina år som undersköterska i demensvården. En bok om just betydelsen av hjärtan som sjunger också i de mest glamourbefriade och till en början kanske inte så väldoftande livssituationer.

Efter mycket funderande har jag beslutat att lägga ut hela boken, och också hela skivan, här på hemsidan. Jag omfattar helt enkelt inte idén om att en melodi, en tanke eller en berättelse skulle kunna ägas av en enskild människa. Det jag skapat baserar sig på inspiration från sådant som andra tänkt och berättat. Och jag har själv fått så mycket, bland annat mitt språk, massor av kärlek och inspiration, möjligheten att skriva och, inte minst, betalt när jag sjungit så att jag haft möjlighet att betala såväl mat och hyra som tryck och studio.
Att man kan läsa/lyssna gratis hindrar ju inte att man också betalar, om man vill, kan och tycker det känns befogat.

Boken och skivan har fått varsin egen sida, där man kan läsa mer, köpa eller helt enkelt läsa/lyssna:

Till boken
Till skivan

≈ ≈ ≈ ≈ ≈ ≈ ≈

Och nu blir det alltså kombinerad

Släppfest

och

50årskalas

21/3 kl 15.30

i Ekensbergskyrkan, Parkvägen 1, Solna.

Jag, som inte alls tycker om fester. Sinnebilden för Fest för mig, det är berusade människor, hög musik så att man inte kan höra varandra, yttre fasader som ska visas upp och bekräftas, och skulle det mot förmodan uppstå ett intressant samtal, då kommer det strax någon och ropar: nejmen inte ska vi tala om sånt där nu, nu är det ju Fest!

Just en sådan fest vill jag inte ha. Så därför har jag gjort vad jag har kunnat för att bädda för något annat. För äkthet, eftertänksamhet, långsamhet och största möjliga nykterhet=verklighetskontakt.

Det börjar med sinnesrogudstjänst kl 16 och smörgåsfika en halv timme innan. Sinnesrogudstjänst är en enklare gudstjänstform särskilt utvecklad för tolvstegssammanhang och för människor som inte är så kyrkvana.

I en sådan gudstjänst brukar det vara någon som delar, dvs berättar något om sitt liv. Den här gången är det jag som ska göra det. Temat är Motgång. (Ett kort ögonblick såg det ut som att temat skulle bli ”livsmod”, och jag tänkte: jaaa, äntligen ska jag få tala om något positivt! Men så ändrades datumet, och temat blev istället Motgång. Och för all del, vem är väl bättre lämpad än jag att tala om ett sådant tema, efter den här hösten. Och själva syftet med hela tolvstegsrörelsen är ju liksom att inge människor något slags förtröstan om att Livet är möjligt trots allt, så skulle det nu bli så att det slinker igenom en eller annan partikel av livsmod så är det nog inte så farligt…)

Efter gudstjänsten blir det tomatsoppa med hembakt bröd, och till kaffet kanske något tal, och kanske lite god gammaldags högläsning ur boken.
Det finns också möjlighet att köpa ett signerat exemplar, inför premiären har jag utrustat mig med både guld- och silverpenna till alla autograferna, det är bara att välja!

Och så är detta alltså samtidigt mitt 50-årskalas, ifall det kan intressera någon. 24/3 1965 är jag född. Själv tänker jag som aboriginerna: där är det just ingen som vet när de är födda så det här med födelsedag är ganska ovidkommande. Istället firar man när man känner att livet har tagit ett väsentligt steg framåt. Och, ja, om det då råkar sammanfalla med nån födelsedag så är ju saken i sin skönaste ordning.

För den händelse någon skulle vilja komma med någon typ av present har jag uppdaterat min önskelista. Men det är inte det viktiga. Det viktiga är att tillsammans med vänliga människor få fira min första bok.

Så, välkommen på släppfest! Ta gärna med dig någon du tycker om. För soppans skull är det fint om du meddelar hur många som kommer senast 16/3:

kontakt@jannika.se

men upptäcker du där på lördag att du inte meddelat men vill och kan ändå – kom!

Hoppas vi ses!

Jannika